Friday, May 25, 2007

23 Maj 2007



Countryman - Skönt tillbakalutad rastafari-korrekt action från Jamaica. En vit man och kvinna störtar med sitt plan men räddas av rastafari-fiskaren Countryman, en skön snubbe som går runt i kalsonger hela tiden, röker abnorma mängder gräs och kan magi. Dessvärre är jamaikanska regeringen ute efter vitingarna då de fabrikerat en historia om att de är CIA-spioner för att vinna röster för det kommande valet. De terroriserar de närliggande fiskebyarna, fängslar rastafarigurun Jahman och skickar ut sin slöaste, mest nedrökta yrkesmördare Mosman för att fånga whity (han avslöjas som spion när Jah får han bong att explodera vid grupprökningen!). Slött tempo och löjliga och/eller konstiga actionscener, men skön stämning, bra roots-reggae soundtrack och en massa skojiga ingredienser som magi och rastafari "visheter" (all respekt till alla coola jamaicaner som praktiserar den, men maken till dum religion har jag sällan hört... eller jo förresten, det har jag). Vill man gilla filmen kommer man att göra det.


Jungle Raiders
- Ja, vad ska man säga? Habil liten Indiana Jones-ripp signerad Margheriti. Inget speciellt och gick på halvfart ibland, men visst blir det ändå lite småmysigt emellanåt när Capten Yankee (Christopher Connelly) och italiens hårdast arbetande gubbskådis Luciano Pigozzi beger sig ut på skattjakt i Amazonas. Rätt mycket humor i den här rullen som innehåller de vanliga Indiana Jones-ingredienserna + lite djungelstuk.

Alien From the Deep - Aaah... Denna växer för varje titt. Seg, billig och fjuttig, men på nåt sätt ändå grymt behaglig b-action med exploderande modeller i blligaste laget, löjeväckande ekologiskt budskap och skrattretande utomjording. Mumma.

Indio 2 - Margheriti slår till igen med en sen actiondänga från perioden precis innan den italienska b-filmsfabriken slog ihop för gott. Ett schysst hantverk, kändes mycket mer påkostad och välgjord än Alien From the Deep och jag kan förstå att den blev en mindre hit på videomarknaden. Men den var alldles för normal, stack ut för lite, för torr hjälte och framförallt för lite exploderande modeller. Om man gillar 90-tals b-action kan den kanske vara nåt.

La donna del lago - Väldigt speciell svartvit mordthriller av Luigi Bazzoni (som ligger i min good book efter fantastiska giallon Footprints). En författare återvänder till den lilla byn där han semestrat tidigare, mycket för att få återse den fagra pigan Tilde som han är besatt av. Det visar sig dock att Tilde är död, självmord är den officiella förklaringen men det finns många frågetecken i den teorin, så författaren påbörjar såklart en privat undersökning och hittar som brukligt mer än han letat efter... Väldigt bra film med läckert svartvitt foto. Svårt att säga för mycket om filmen utan att förstöra den, men den känns som en mix mellan Hitchcock, italiensk gotik, Footprints och Alain Robbe-Grillet, ingen dum blandning om du frågar mig. Fast ändå väldigt egen. Nån snäll person på nätet har ordnat bra engelska subs. Se den!

Final Exam - Bra slasher på det vanliga temat (en mördare går loss bland lösaktiga tjejer, sportfånar och fratkillar på high school). Nördarnas revanch, som så ofta i huggfilm. Synd att man blir blåst på mordmotivet bara, mördaren är bara stor och dum och gillar att sprätta upp ungdomar.

Dirty Tiger, Crazy Frog - Tidig rulle med favorit-tjockisen Samo Hung. Tog väl några filmer till innan han nåde toppformen, men det är ett bra tidigt försök till typisk Hung-buskis. Samo a.k.a Galna Grodan gifter sig med en gammal rugguggla för att komma åt den ogenomträngbara rustningen, men får den stulen av en listig prostituerad som försöker sälja den till bästbjudande brottsligor. Spelevinken Smutsiga Tigern blir inhyrd av ruggugglan för att återföra den bortsprungna äkta mannen, men får också nys om rustningen, och det omaka paret slår sina påsar ihop för att stjäla tillbaka den från horan och spöa upp de olika busgängen som också vill åt den. Massor av rävspel och kung fu-buskis följer, blir kanske lite tjatigt i längden men ändå en kul film.

Il porno shop della settima strada - Joe D'Amato försöker sig på terror + porrinserts med trist resultat. Två bovar på flykt undan maffian kidnappar ett biträde i en porrbutik och terroriserar ett gäng brudar i en villa. Dom första tio minuterna är bra men sen blir det snabbt riktigt tråkigt. Platt foto, mycket snack (utan text) och inte obehaglig för fem öre, dom flesta brudarna lägger upp sig för fattigmansterrormännen med ett leende på läpparna. Väldigt fattigt.

Historia sexual de O - Trevlig Franco från en halvvissen period. Som så många Golden Films-produktioner är det ett minimalistisk och långsam nollbudget-snuskdrama som verkar utspela sig i konstant dis/soluppgång. Den här har dock hyfsad handling och bra stämning samt lite De Sade-stuk, vilket passar denne regissör. Lollan Alicia Príncipe blir förförd av ett par som sysslar med vit slavhandel och ämnar sälja henne till ett perverst överklasspar med övermänniskoideal som sysslar med sadism och mord. Känslor utvecklas dock mellan Alicia och hennes kidnappare Mario. Det händer inte så mycket med stämningen är konstant behaglig och i det makalösa S&M-slutet får Franco en kameraeffekt att leka med, med klart häftigt resultat. Gillar man Franco är det bara att se.

Gilian (la virgen pervertida) - Golden Films igen, ett crossoverförsök mellan solkigt erotisk drama och Lina Romay-porr. Ingen text men jag hade inga problem att hänga med. Stackars flickebarnet Gilian hittas våldtagen och naken av Antonio Mayans och Franco, och berättar för dem sin sorgliga historia om hur hon började hänga på en lam new wave/sex-klubb där gräsligt klädda åttiotalsbrudar och män i mustasch står och stuffar lamt till sövande synthmusik, tar droger och kollar på sexshower. Där träffar hon en pervers miljonär som hänger med Lina Romay och lockas med ut till hans herrgård. Efter lite lyxliv är det dags för våldtäkt med massor av osmakliga zoomningar och ekobehandlade stön (porrscenerna påminner fan mest om kannibalscenerna i White Cannibal Queen!). Hon som spelar Gilian är dock inte själv med i porrandet utan allt sköts av dåliga inserts (förmodligen är alla fittor Linas). Gilian pumpas full med droger och tvingas uppträda på sexklubben. Antonio Mayans blir arg och beslutar sig för att hämnas på de degenererade pervona som förstört hennes liv och tagit hennes oskuld. Småtrevlig rulle som är mycket bättre än de rena porrfilmerna jag sett av Franco. Rätt mycket handling och fräckt kameraarbete. Precis som Historia sexual de O utspelar sig hela filmen i ett konstant dis. Att visa våldtäkter som porr är fan jävligt tveksamt, men Franco ursäktar sig åtminstone inte.

Här kommer bärsärkarna - Vojne, vojne... Efter tio minuter skrikig vikinga-buskis med obegripligt lama (eller bara obegripliga) skämt kände jag att jag valt helt fel film. Efter en halvtimme var jag tvungen att stänga av, det var fysiskt omöjligt att fortsätta titta, rummet snurrade. Så här mentalt krossad av buskis har jag inte blivit sen Super-Andy, Stålmannens tjocka brorsa. Att thrillerkungen Arne Mattsson kunde ligga bakom något så bottenlöst uselt hade jag då aldrig gissat.

Monster Island - J P Simon + Jules Vernes = alltid en bra kombo! Den här är ungefär som Sea Devils + monster, fast inte fullt lika bra. Men ändå riktigt mysig och bra, den här måste du kolla upp Magnus!

17 Maj 2007



Födelsedagen - Självplågare som man är bestämde jag mig för att följa upp melodifestivalterrorn med en av Richard Hoberts dödssyndsfilmer, på temat otrohet. Orkar inte gå in på detaljer men den var precis lika pinsamt usel som väntat, prentantiös och korkad om vartannat, överspelande dramatenskådisar som borde veta bättre leverar styltig Bergman-light dialog från helvetet ("Jag går sönder, Peter, hör du det, jag går sönder!"), Göran Stangertz verkar efterbliven som vanligt, filmen är ful som stryk, ser ut som en reklamfilm för Grumme tvättsåpa filmad i idylliska Österlenmiljöer. Fy fan. Jag skäms över att bo i ett land där filmare som Hobert får fortsätta att göra film år efter år, trots frånvarn av både artistisk och komersiell framgång. Den enda svaga ljusstrimman var Sven-Bertil Taube som var kul so sol-och-vårare. Även lite kul med Camilla Lundén i kvinnliga huvudrollen, kass som fan visserligen, men kul att känna igen från Mats Helge-rullar av betydligt högre kvalitét.

Last of the Mohicans - Indianäventyr, Eurociné-style. Alla mina fördomar/förväntningar om Eurocinés filmer bekräftas/infrias då 1) Filmen är stel och torr som fnöske 2) Löjligt låg budget (fältslag med tio personer, spanska inidianer, allt som spenderats pengar på, typ kanoner och uniformer, uppvisas in absurdum) 3. Flera kända Franco-ansikten dyker upp, i detta fall Jack Taylor och Paul Muller. 4) På något sätt lyckades den underhålla mig, men jag kan bara inte sätta fingrarna på varför...

10 Maj 2007



Deported Women of the SS Special Section
- "You lurid zlut!" - John Steiner är grymt kul som bisexuell SS-kommendant med övermänniskoideal, i övrigt är det det gamla vanliga förråade WIP-köret med perversioner, tortyr, lesbiskt och tveksamheter. Värd att se för Steiner och att en av tjejerna som råkar illa ut ser ut som den mest irriterande dottern i den kristna tv-serien Sjunde Himlen, kisar man lite ser det ut som hon äntligen får sitt rättmätiga straff.

The Magnificent Tony Carerra - Spansk heist/spy-rulle av sorglös sextiotalsmodell. Mästertjuven och karlakarlen Tony Carerra är precis på väg att slå sig ned i ett avslappnat liv som formel 1-förare med nyblivna hustrun och miljonärsdottern Erika Blanc. Men givetvis luras han att göra ett sista jobb, och uppdragsgivarna har inte rent mjöl i påsen. Kul, glad rulle med mycket sextiotalscharm och humor, inte dumt alls!

Just Before Dawn - Riktigt, riktigt vass vildmarks-slasher! Gillade Rituals och den här är liknande men ännu bättre. Ett gäng ungdomar ska ut och campa och klättra ute i vildmarken samtidgt som en inavlad redneck-mördade driver runt i skogen på jakt efter offer. Inte särskilt orginellt med andra ord, men i stämning och genomförande finns det verkligen inte mycket att gnälla på. Skön ond känsla, bra gore, bra videovålds-synthmusik, förhållandevis bra skådespel och rentav läskig emellanåt. Nakenbadscenen vid vattenfallet = huga! En ny slasher-favorit.

Designated Victim - En bögig hippie-greve i cape lurar designern och playboyen Tomas Milian att de kanske skulle byta tjänster, han mördar Milians rika fru och Milian hans onda brorsa. Milian vill åt sin frus pengar, men inte tillräckligt mycket för att mörda - vilket inte hindrar hippie-greven från att ta livet ur frugan och utpressa stackars Tomas då alla bevis pekar mot honom och endast han kan ge ett vattentätt alibi. Rätt småtrist giallo faktiskt, inget speciellt varken estetisk eller handlingsmässigt och Milian känns bortkastad i en intetsägande roll. Övermännisko-hippien var dock fånig och underhållande. Annars gillade jag akustisk gitarr och stämsång-hippie musiken (av Tomas Milian himself!). "To liiiive... To dieeee... and maybe to dreeeeam..."

Blood Tracks - The Hills Have Eyes + Easy Action + Mats Helge = a threesome made in heaven! Zinny Zan, Kee Marcello och grabbarna, samt en bunt lätta brudar (tjejen menar att nån av brudarna som visar brösten är en svensk italostjärna, nån som vet mer?) drar ut i fjällen för att festa och spela in en rockvideo men ack, who would have known, där huserar också en inavlad familj som är allt annat än gästfria. Första halvan är förvånansvärt fartfylld och begriplig för att vara en Mats Helge film, och klart festlig på det där mysiga dum-på-åttiotalet-sättet, men sen slår den över till det vanliga Helge-vaacumet mot slutet, det smygs runt fram och tillbaka i en fabrikslokal som är så mörkt att man inte ser vem som gör vad när det väl händer nåt. Också rätt mysigt på ett slött sätt.

Inquisición - Naschy spelar i sin egen regidebut spanska inkvisationens häxjägare under pesten, som haver begär till dottern till den rika affärsmannen han huserar hos, och när dennes fästman överrumplas och mördas misstänker hon direkt den liderliga prästen och ingår pakt med Satan för att få utkräva sin hämnd. Bra, långsam och småputtrande erotisk Naschy med den rätta känslan och lyckad 1600-talsstämning. Räcker fint!

1 Maj 2007



Suspected Death of a Minor - Wowsa! Den här crime/giallo-hybriden av Martino var faktiskt flera snäpp vassare än väntat, en riktig fet-höjdare faktiskt! Läs ingenting om den utan bara köp Sazuma-dvd:n rakt av, har du bra filmsmak kommer du garanterat inte att bli besviken! Martinos bästa? Kan mycket väl vara...

The Neverending Story - Fantasifull barnfantasy där den mobbade pojken Bastian och den unge krigaren Atreyu beger sig ut på quest för att bekämpa mot mörkrets makter och den stora tomheten som breder ut sig i landet Fantasia när kidsen blivit avtrubbade av tv-spel och video och slutat fantisera. Väldigt välgjord och bra fantasy med mängder av trippiga monster och kreatur som stenmonster, lyckodrakar och racingsniglar, fint Giorgio Moroder-soundtrack med lite italo-stuk på titellåten och skönt med en barnfilm som inte behandlar sin publik som idioter.

Krull - "Odjuret" kommer till den fredliga planeten Krull och dödar den goda kungen och rövar bort prinsessan och det är upp till den modiga prins Colwyn att bege sig ut på quest för att krossa ondskan imperium. Han slår sig ihop med ett gäng godhjärtade rövare, en klantig magiker med korthetskomplex, en cyklop med dödsångest och en blind spåman för att lyckas spåra upp och inta odjurets magiska slott som byter plats varje solnedgång. Påkostad, munter och allmänt toppentrevlig åttiotalsfantasy som spelar som en klassisk riddarrulle med monster, magi och laserpickadoller.

The Lost Empire - Från regissören av Deathstalker 2 kommer ännu en film som är så B att man inte tror det är sant. Tre åttiotalspinglor med väldigt stora bröst och väldigt små outfits (snuten, kåkfararen och indianen) tar sig an en ond vampyr och hans ninjor. Med gyttjebrottning, bimbo-fu, amazoner, dialog som gör ont och mer tuttar än i en Andy Sidaris-rulle. Man riktigt känner hur hjärnan löses upp som en brustablett och lämnar en i ett grönsakstillstånd.

Deadly Impact - Ugh. Buddymovie med Fred Williamson och tråkfarbrorn Bo Svensson på uppdrag i Las Vegas för att stoppa två busar (varav en är John Morghen) som mördat en datanörd som uppfunnit ett system att knäcka Jack Vegas-maskinerna, och nu är efter hans flickvän som vet hemligheten. En jävla massa biljakter och helikopterscener till honkytonk-musik följer, Zzzzzz... En av Larry Ludmans sämsta och då förstår ni nivån. Fin widescreen på grekiska släppet om nån nu bryr sig.

Thunder 2 - Gillade verkligen första första filmen i serien och den andra var glädjande nog också bra. Mark Gregory är tillbaka som indianen Thunder, nu har han blivit sheriff och åker tillbaka till redneckstaden från ettan för att slå sig ned i indianreservatet tillsammans med sin gravida fru. Trots hans fallenhet för att fånga bovar är han inte populär på polisstationen och när han börjar luska i vilka som smugglar knark till reservatet blir han framad av den korrumperade redneckpolisen Rusty och hamnar i Texas hårdaste fängelse. Efter att ha blivit torterad ett tag lyckas han fly och nu är det än en gångs dags för den desillusionerade indianen att måla på krigsmålningen och vässa stridsyxan för att hämnas på lagens män... Inte lika bra som första filmen men ändå en finfin liten italoaction pärla. Längtar redan efter trean.

Karate Rock - Hehe, tredje Larry Ludman-rullen på raken, jag börjar bygga upp en skrämmande acceptsnivå för dålig åttiotalsaction... Det här är en riktigt cheap och klyschig Karate Kid-kopia med Antonio Sabata jr. Antonio är en snäll gymnasiekille med puppy eyes som verkar hamna i bråk var han än vänder sig. Hans farsa David Warbeck skickar honom att bo i en småstad hos en gammal asiatisk ex-snut som kan karate. Han blir kompis med skolans nördar (söta granntjejen med glasögon och tjocka killen som äter hela tiden) men hamnar också i bråk med skolans värstingar, ledda av den onda Jeff som blir sur när Antonio limmar på hans ex-flickvän. Efter att ha blivit spöad i både den stora danstävlingen (allt ungdomarna gör på fritiden är att dansa tafflig disco) och i racing ger Jeff honom stryk, han är nämlingen karate-expert! Så efter att ha spelat som en high school-rulle i 75 minuter Karate Kid-fuskas det lite den sista kvarten, då den gamla polisen lär Antonio karate för att kunna hämnas på Jeff och hans bråkstakar. Småkul rulle.

Not out of this World - Trist tv-science fiction om den vanliga lilla amerikanska småstaden som blir attackerade av utomjordingar. Gäsp.

The Swordsman - Lorenzo Lamas är en snut med PSI-krafter som ska beskydda det enda vittnet till stölden av Alexander den Stores magiska svärd. Precis som alla andra filmer med Lorenzo Lamas ligger det en tjock hinna av ointresse mellan mig och den här filmen.

Orgasmo Nero - Joe D'Amato på exotiskt sleaze-humör igen, någon vänlig själ på nätet har fixat engelsk text. Behaglig, lagom slö film där ett medelålders par snuskar runt i karribien, Richard Harrison är antropolog och hans uttråkade fru inleder ett lesbiskt förhållande med den söta infödingstjejen Haini. Inte helt dum slapparrulle, bra mycket bättre än D'Amatos bedrövliga söderhavs gore/porr epos är det i alla fall.

Lady Frankenstein - Dum och stel sexig Frankenstein som börjar segt när greven Joseph Cotten försöker skapa övermänniskor men blir mördad av sin egen kreation, ett fult enögt monster med jättehuvud. Sen blir filmen lite bättre, ja rent av småtrevlig, när monstret springer runt i byn och attackerar nakna brudar samtidigt som Frankensteins dotter Rosalba Neri bestämmer sig för attt fortsätta sin fars och skapa ett nytt monster som ska användas till att döda det gamla och även som hennes personliga sexslav. Gamle sköna kroppsbyggaren Mickey Hargitay är med som surmulen undersökande polis och hans medverkan piffar som alltid upp. Bra film? Njae, men stabil eurotrash.

20 April 2007



Sandokan I & II
- Kabir Bedi är piraten Sandokan, Malysias tiger och ostindiska kompaniets fiende numero uno. Inte en död stund i denna rakt igenom fantastiska mini-serie (som Sollima klippte om och släppte som två spelfilmer), kan faktiskt inte komma på nåt som skulle kunna göras bättre! Kabir Bedi ÄR Sandokan och Adolfo Celi har aldrig varit bättre än som hans nemesis, den lömske, ödestyngda piratjägaren James Brooke, Rahjan av Sarawak. Filmen är välskriven, välregisserad och snygg som attan och det exotiska bröderna De Angelis-soundtracket är ta mig fan ett av deras bästa! Rafflet och vändningarna tar aldrig slut, man sitter på helspänn fyra timmar i sträck! Till och med den romantiska sidhistorien funkar! En av dom bästa italienska genrefilmerna jag sett - högsta rekomendation!


So Sweet... So Perverse
- Trevlig giallo i Lenzi-regi med favoriten Jean-Louis Trintignant. Typiskt sextiotalsgiallo med äkta makar som intrigerar och planerar mord på varandra och en massa rävspel följer, så mycket perversiteter blir det inte trots allt Jean-Louis fru Erika Blanc är lesbisk och kilar stadigt med dubbelspelande förföreskan Carroll Baker. Däremot blir det en del skön sextiotalsstämning, fräcka kameraeffekter och en rätt fin liten film. Gott så.

Sea Devils - Supertrevlig Jules Verne-filmatisering av spanjoren J. P Simón (trots hans dåliga rykte har jag då aldrig sett nånting tråkigt av denne rekorderlige karl). Ett gäng ungdomar blir attackerade av slavhandlare/pirater, men lyckas undkomma i en livbåt och räddas av gemytliga valfångare. Efter en valfångstolycka blåser det upp till storm och gänget lyckas med nöd och näppe undkomma till en avskild ö, som dessvärre bebos av både slavhandlare, araber, D. H Lawrence, elaka infödingar och (arkivbilder på) farliga djur. Allt är upplagt för spänning, humor och äventyr i härlig viktoriansk anda. Minst lika vass som regissörens Fabolous Journey
to the Center of the Earth. Nu är man ju inte lite sugen hans Verne-filmatisering Monster Island med Paul Naschy...

Slugs
- ...men i brist på bättre fick det bli J. P Simons snigelskräckis (!) Slugs istället, inte illa det skulle det visa sig, den var faktiskt typisk åttiotals creature feature när det är som allra dummast/bäst! En amerikansk småstad blir attackerade av köttätande sniglar och det är upp till ett gäng average Joes att bege sig ner i kloaksystemet och fixa biffen medans sniglarna lunchar på kåta tonåringar och annat löst folk. Sådär b:ig och avslappnat klyschig som såna här filmer ska vara, men precis som i den ännu b:igare slasherfilmen Pieces så flörtar Simon med kompetens mitt i all idioti, filmen har t.ex. en effektiv scen där ett ungt älskande par blir attackerade av ett hav av sniglar. I övrigt är farten bra, skådespelet mindre bra (men vem bryr sig?), dialekterna konstiga, idén om sniglar som skräckmonster tacksamt absurd och det levereras på gore- och naketfronterna.

Messiah Of Evil
- Märklig lågbudget zombierulle som inte riktigt påminner om någon annan zombierulle jag sett tidigare. Den ondeskefulla röda månen och den onde Messias annalkande återvändo ur haven förvandlar en liten halvtom småstads invånare till apatiska zombies. En ung tjej är där för att leta efter sin farsa konstnären som är spårlöst försvunnen, men hittar bara förvirrade anteckningar i hans spöklika attaljé. Hon träffar på ett gäng hippies som flyttar in, en rad mysteriska incidenter följer och hon börjar hallucinera (?) om zombies och konstverk som gråter blod, spyr insekter och drivs sakta mot vansinnets brant. Jag gillade filmen en hel del, men det är en sån där rackare där både de svaga och de starka sidorna är uppenbara hela tiden. På minussidan har vi de intentsägande och småkassa skådespelarna, irriterande berättarröst med tjejens inre monologer och allmänt ett oerfaret filmcrew som ibland inte verkar veta riktigt vad de håller på med. På plussidan: man märker att det finns talang i projektet. Orginell historia med lyckad mardrömskänsla och sävig, hypnotiserande stämning. Ett par riktigt lyckade scener som zombieattackerna i biografen och på köpcentret, ruskigt! Plussidorna överväger helt klart minusen och filmen är helt klart värd en titt eller två.

Hell Comes to Frogtown
- Härlig postapokalyptisk actionkomedi med sköna wrestlaren Roddy Piper (vars främsta bedrift torde vara tidernas mest homoerotiska slagsmålscen i They Live). Piper spelar Sam Hell, en äventyrare och womanizer som är en av få fertila män kvar på jorden Efter Katastrofen. Han blir tillfångatagen av kvinnorna som styr landet, får en bomb monterad i skrevet och tvingas ut på självmordsuppdrag i mutantstaden Frogtown där ett gäng fertila kvinnor ska räddas och inpregneras från de pilska grodmutanternas harem. Som ni förstår en störtskön soppa med mycket fånig humor. Jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte tyckte den var riktigt, riktigt kul.