Dangerous Water - Totalt värdelös TV-film, sällan har det känts så hårt att ta sig igenom en hajrulle. Ett gäng idioter ska fira Spring Break (man önskar livet ur dom efter två minuter) och det blir en väldans massa tvättbrädekillar och bikinibrudar som partajar till frisördisco och kackig collagerock, raggande, kärleksproblem, meningslös sidhistoria om en dateraper etc, allt lika sövande trist och dåligt utfört. Mot slutet tar det sig lite med ett par schyssta hajattacker (skaparna har använt en gammal hederlig modellhaj istället för dataanimationer, bra!) men det är inte ens i närheten att rädda denna dyngrulle. Bara för hajfilmskompletister.
Pigalle - En "missdaadsfilm" från charlaterna Eurociné. Eller snarare ett stycke knastertorr sleaze/noir om en strippa som hamnar i onöd hos maffian. Väldigt stel film med lös handling, schysst storbandjazz av Daniel White, lite naket och piskning samt en total overkill av nattklubbscener. Första halvan var "bra" på ett lamt sätt, sedan blir det tjugo minuter otroligt trista och fåniga musikal-inserts från eurocinés tidiga produktioner. Ändå värt att plåga sig igenom för att få se en av tidernas taffligaste shootouts i slutet. Det holländska videosläppet har dessutom ett av de snyggaste omslagen jag skådat.
Crimson - Mer Eurociné, här med Paul Naschy i huvudrollen. Filmen brukar saluföras som en skräckfilm men känns mer som en crime-rulle med lite galen professor-stuk. Naschys spelar en skurkledare som blir skjuten i huvudet under en misslyckad juvelkupp. Hans kumpaner för honom till en galen professor som utför en hjärntranslantation där Surnetts hjärna blir utbytt mot hans värsta fiendes: "Sadisten", ledaren för det konkurrerande gänget. Med delar av "Sadistens" sjuka hjärna i huvudet och dessutom dennes hämndlystna underhuggare efter sig är det upplagt för trubbel. Småtrevlig film, men tyvärr är DVD-släppet den påklädda versionen. Runt tio minuters material från nakenversionen finns med i extramaterialet och det känns dom många scenerna där Naschy i huvudbandage bedriver sadistisk otukt med galanta damer skulle ha kunnit ta filmen till nya höjder.
Three Extremes - Tre extremt meningslösa episodskräckfilmer av tre självutnämt extrema asiatiska regissörer. Fruit Chan visar hur smarrigt det är att äta foster i den äckliga och poänglösa "Dumplings", Chan-wook Park försöker sig misslyckat på metafilm i "Cut" och mitt gamla hatobjekt Takeshi Miike lyckas oväntat nog bäst med sin "Box", en film om sexuellt utnyttjade kinesiska akrobatflickor i lådor. Fortfarande ingen poäng, men åtminstone hyfsad stämning och estetik. Slutbetyg: Det kommer dröja länge innan jag låter tjejen välja film igen. Uppskriven av asiennördarna, men dom har ju som bekant ingen vidare smak.
Puzzle - Bra giallo med Luc Meranda och Santa Berger, på det alltid fungerande temat minnesförlust. Finns inte mycket att gnälla på, handlingen är spännande rakt igenom, twistarna sitter som de ska och filmen är snygg, välgjord och välspelad. Personligen kanske jag skulle velat se lite mer tok och sleaze, men det är en smaksak. Fattar inte gnället om DVD-släppet, tyckte den var riktigt fin, åtminstone på min gamla TV.
No comments:
Post a Comment