La Fille de Dracula - Mysig, händelsefattig och relativt finstämd Franco på det gamla hederliga temat vampyrism och lesbianism. Genom en familjeförbannelse blir snygga Britt Nichols vampyr och suger tillsammans med Howard Vernons Dracula byns ungmöer tomma på blod. Som sagt, inte mycket händer men ändå en riktigt trevlig film med dåsig Franco-gotisk stämning, mycket inzoomade ögon, naket och ett bra Daniel Whyte-soundtrack. Såg en ripp på X-Rated-släppet mitt i natten och den engelska texten var jätteliten och i ett svårläst typsnitt. Allt eftersom jag blev tröttare slutade jag koncentrera mig på texten och lät allt flöda, tror faktiskt inte det gjorde nåt. Blev genast sugen på att kolla upp Dracula Contra Frankenstein som jag haft liggandes ett bra tag nu.
Maciste all'inferno - Underbart dum och underhållande stumfilm om muskelmannen Maciste som räddar barn och rensar upp i helvetet. Horder av monster, sexiga hon-djävlar och mellantexter som "Även i helvetet är kvinnor lättsinniga", allt kryddat med fläskig orgelmusik. Alla som nån gång yttrat att stumfilm är tråkigt borde spännas fast och tvingas kolla på denna under Clockwork Orange-liknande former. Som trivia kan nämnas att detta är Fellinis favoritfilm (fick genast lust att ge karln en ny chans efter att jag läste detta)! Ge ut denna guldrulle på DVD nu!
Herkules Triumf - Peplum modell 1A. Demiguden Hercules räddar prinsessan från en lömsk förrädare och slåss mot soldater, de osårbara guldmännen och en häxa. Helt okej för stunden, kunde dock ha blivit riktigt bra med en charmigare muskelman än den förhatliga Dan Vadis som i hård konkurrans tar priset som den sämsta och stelaste peplum-skådisen någonsin. Mannen får med sin zombielika approach till skådespel till och med Kirk Morris och Rod Flash att framstå som stora skådespelartalanger, och då är det nåt som är fel...
Contamination - En gammal favorit som jag nu såg om på DVD. Dum och underhållande på det där sättet som bara italiensk gore från början av 80-talet kan vara, jag gillar speciellt hur Cozzi försökt befrukta sin tidstypiska splatterrulle med element från 50-tals b-science fiction rullarna han älskar! Karln ger för övrigt ett sympatiskt om än toknördigt intryck i extramaterialet där han förklarar sina problem att spela in science fiction i sci-fi-fientliga Italien, och det är nog mycket p.g.a av nördigheten jag älskar honom: han är en av oss!
No comments:
Post a Comment