Aatank - Min första Bollywood vart en klart positiv erfarenhet. En mycket underhållande Hajen-inspirerad sak där hajen i fråga är en mycket stor och mycket tafflig plaastmodell som dessutom skriker gällt när den attackerar (skriket är för övrigt inte helt olikt Godzillas i 60- och 70-talsfilmerna)! Tyvärr är inte hajen med lika mycket som man vill men det blir ändå en hel del hajsrens under filmens två timmar. I övrigt är det en härlig soppa med inslag som pärldykning, bovar, föräldralösa barn (hög snyftar-varning), handgemäng och taffel-karate, romantik och riktigt trevliga musikalinslag. Musiken och dansen var bra på riktigt och ett flirtigt romantiskt sångnummer slutar faktiskt i en hajattack! Filmens klart bästa scen.
Night of the Demon - Snygg, tät och lätt suggestiv rysarklassiker av en av experterna på området, Jacques Tourneur. Inte en död stund. Vissa har gnällt över att Tourneur visade för mycket av monstret, och visst hade filmen kanske kännts lite mer "klassisk rysare" om han hade lyssnat mindre på producenterna och hållt igen på effektplanet, men allvarligt talat, vem kan tacka nej till stopmotion-demoner?
The Barbarian - Helt okej peplum. Man har sett historien många gånger förr men filmen blir ändå rätt intressant på grund av Jack Palance i huvudrollen som den hetlevrade och übermanlige barbarhjälten Revok. I vanlig ordning framstår han både bortkommen, överenergisk och lite haschdimmig, lite som Marlon Brando i sina mest utflippade stunder.
The Bloodstained Butterfly - En schysst whodunit, men inte så mycket mer. Denna giallo funkade bra som tidsfördriv men lämnade inga större spår efter sig. Har nästan glömt bort den när jag tänker efter. Bättre än CSI.
No comments:
Post a Comment