Delirium: Photos of Gioia - Rätt sunkig 80-talsgiallo om mord bland nakenmodeller. Mycket tuttar och lam handling, och jag bara inte acceptera mordscenerna ur mördarens synvinkel när modellerna har bi- och ögonglobsmasker (Playmate-Residents? Huga...). Det låter dumt när man skriver det och ser lika dumt ut när man ser det framför sig. Går väl att se på om man inte är allt för kräsen och inte har nåt bättre för sig...
Den Sjunde Kontinenten - En seriös film, så jag behöver väl egentligen inte skriva om den här, men det finns ju en hel del Haneke-fans bland filmsamlarna, så... Inga av de Haneke-rullar jag sett tidigare har vart några solskenshistorier direkt men det här måste vara hans allra jobbigaste, minst lättillgängliga och effektivaste uppgörelser med "den mentala istiden" som breder ut sig i det postindustriella samhället. Med närmast kirurgisk precision får vi följa sammanbrottet av en familj för vilka livets mål, mening och syfte för länge sedan tappat sin mening och blivit ett upprepande av meningslösa ritualer. Till slut bestämmer de sig gemensamt för självmord, strimlar sönder alla sina ägodelar och spolar ner dem i toaletten och förgiftar sig medan TV:n spelar AOR-videos. En extremt grå, monoton och sorgligt stillsam film som precis som Pianisten gjorde mig direkt illa till mods. Jag tycker helt klart Haneke är en av de intressantaste moderna regissörerna men det kommer att dröja ett tag innan jag orkar se mer av honom...
Black Cobra - 80-tals snutrulle med gamle goa Fred Williamson och i regi av actionexperten Stelvio Massi. Williamson spelar den buttre snuten Robert Malone som med hårda metoder bedriver ett enmanskrig mot kriminellt slödder. Ett heltokigt kommunist-motorcykelgäng i skinn och nitar (de ser ut att vara hämtade direkt från Kenneth Angers Scorpio Rising) ledda av den genomonda Karl Landgren har nån galen idé om att mörda alla rika och sprider våld och terror på stadens gator. Så många rika får de däremot inte tag i men däremot säkert ett dussin vanliga civila som bara råkar befinna sig på fel plats vid fel tidpunkt. En fotograftjej råkar fota gänget när de mördar hennes granne och nu är det upp till Malone att skydda vittnet... Finfin liten actionstänkare med mycket slitna snutfilmskischéer, Dirty Harry-rippande (Williamson kör b.la. en bingo-variant av "you're feeling lucky, punk?"-talet), blodiga eldstrider, tafflig karate och knas. Soundtracket är pumpande sequencer-synth med ploppiga trummaskiner och riviga elgitarrer varvat med cheezy 80-tals jazz. Allt är med andra ords som det ska...
No comments:
Post a Comment